Klockan är nu 9.42 här nere i Sydafrika, vilket betyder att den även är det hemma hos er i Sverige. Imorse var det Richs sista drive, och vilken åktur sedan! En av unghanarna strök förbi bilen, så nära var han, och han tittade Rich rakt i ögonen. Selati gick förbi på min sida, fast någon meter in bland buskarna, och hon fäste blicken i mig men jag tittade tillbaka och satt blickstilla, som jag lärt mig att man ska göra. Jag var riktigt rädd ska ni veta, samtidigt som det var riktigt häftigt. Speciellt när Shaka, the lion, lunkade förbi på min sida två gånger. En riktig bjässe, och ändå är han en relativt liten hane. Vi följde alltså lejonen i två timmar ungefär, de jagade babian, vårtsvin och impala, men de fick inte fast någonting. The honey badger (stavning?) visade sig också. Han kom fram ut halvvägs på vägen, tittade på oss och lät sig bli plåtad innan han vände och försvann in i buskarna igen. Vi tror det var the maniack igen som ville säga hej då till Rich. Maniack är en riktig galning, brukar hemsöka campen varje natt och rota i sopor (det är ungefär som en grävling), och när den attackerar så siktar den på bollarna, hos killarna alltså. Kvinnor attackerar den inte. Igår så låg The Maniack i en säng som står utomhus, i förrgår så morrade han åt hyenorna. Idag kom han (om det var samma) ut framför lejonen, och till och med Shaka gömde sig bakom ett träd.
Nej, nu är det dags för dusch, sedan in till stan och lämna av Rich och gå in på ett internetcafé så att jag kan publicera detta. Och så blir det hamburgare… med pommes… mmm…
Hare!
