Sporty Spice

När det gäller träning lever jag verkligen i det förgångna. Jag vill fortfarande se mig själv som den ”sportiga”, hon som nötte 6 dagar i veckan, gick upp kl 7 på morgonarna och spelade tennis. Idag är jag verkligen inte sådan. På de senaste två månaderna har jag tränat 3 gånger, då sprungit 4 km. Sjukt. Dåligt. Och det värsta är att jag har otroligt dålig kondition så de där 4 kilometrarna dödar mig verkligen! Pinsamt – och ändå, ändå vill jag se mig som en hurtig människa. Jag vill betona att jag tränade mycket förut, att jo, jag är faktiskt sportig! Om ni hade känt mig innan jag flyttade till norrpan hade ni tänkt mig som så…

Men den bistra sanningen är att jag är lat. Jag är förbaskat lat och jag har alltid varit lat. Latheten har bara övervunnits genom att jag har varit så jävla målinriktad, och bestämt mig för att köra, att bli bättre, att bli bäst.

I och med att tennisen försvann så försvann också målet. Viljan. Orken. Och när jag flyttade hemifrån försvann också rutinen, som faktiskt hade varit det som höll träningen vid liv det sista året. Nu har jag haft noll motivation till att röra på mig. För det är ju inte så att jag behöver komma i form, det syns ingen skillnad på mig om jag tränar eller inte.

Men det är slut på träningstorkan nu! För nu har jag motivation! Jag vill inte bli andfådd av att gå i trappor längre, jag vill inte känna mig svag i armar och ben. Och framförallt – när jag dyker i sommar vill jag att luften ska räcka så länge som möjligt. Ju bättre kondition man har, desto mindre luftvolym går det nämligen åt.

Så… nu blir det att göra ett träningsschema, att komma igång ordentligt och köra järnet. Springa, köra hantlar, göra övningar. Spela tennis.

Synd bara att jag gav blod idag så att jag inte får springa… på hur länge, det är frågan? (Bådar inte gott med ursäkter redan)

Nya livet har börjat.

Klyschig rubrik, jag vet, men jag har upptäckt att klyschor faktiskt har en tendens att stämma. I alla fall ibland. Nu undrar väll du vad det ”nya livet” är. Har bilolyckan förändrat Linneas liv, gett henne perspektiv på livet så att hon hädanefter ska leva på minimum och skänka alla sina pengar till världens fattiga? NEJ, är mitt svar till er, så är det absolut inte. Bilolyckan ruskade om mig, men jag har alltid haft ett vettigt synsätt.

Det nya livet är ingenting unikt, ingenting speciellt som ingen annan människa har gjort före mig. Det är inget spännande eller exotiskt. Jag har helt enkelt börjat leva sunt. Detta är inget dagen-efter-nyck, utan det här är fastställt, som skrivet i sten. Det nya livet började idag med en långpromenad med hundarna, och strax ska jag gå till gymmet innan jag går till Nillas spa och köper massagepresentkort. Mmm.

Så varför skall jag göra detta? Jag blev inspirerad av en artikel där en man hade i 100 dagar bara gjort saker han borde och inte saker han hade lust med. Låter aningen trist, måste jag säga, och inget sätt man vill leva ett liv. Men när när det gäller träning så föll det ofta för mig tidigare därför att jag helt enkelt inte orkade. Jag var ju så trött, hade ju så mycket att göra, och var jag inte lite snuvig? Men det är slut på det nu. Slut på den dåliga självdisciplinen. Jag menar, herregud, jag får ju endorfin när jag tränar, hur kan jag hellre vilja vara hemma och glo på teve ätandes sockerkakssmet?

Ursch. Jag är glad att jag har förändrat min livsstil. Det blir 100 situps varje morgon och kväll, samt 20 armhävningar varje morgon och kväll (man måste ju mjukstarta), gymmet tre gånger i veckan, tennis en gång i veckan, innebandy en gång i veckan samt långa promenader med hundarna på helgerna. Inget småätande mellan måltiderna, alkohol får förtäras max 3 gånger i månaden.

Ah. Livet är underbart, eller hur?

Men jag ska inte lura mig själv. Det här kommer bli en kamp. Kanske har du tur och får följa den här i bloggen. Kanske inte.

Lycka.

Tennis, intensiv spinning, bobat.

Jag säger bara en sak.

Min. Kropp. Är. Mör.

Endorfin, nästa!

Nu har pencillinet äntligen gått ur kroppen, och gud ska veta att jag vill träna (ja, det ska faktiskt Gud veta, eftersom han ska vara så allsmäktig och vis och allt). Därför har jag varit inne på mitt gyms hemsida och bokat lite pass. Ah. Såhär ser de närmsta dagarnas träning ut:

Idag: Step up, 1 h.

Imorgon: Tennis 1 h, Spinning intensiv 1 h, bobat 1 h.

Torsdag: Spinning 45 min.

Fredag: Lite hederligt gymmande innan det bär av till Stora Huvudstaden för utgång och ihjälslagning av hjärnceller, samt de muskler jag har lyckats bygga ihop.

Behöver jag säga att jag längtar tills imorgon? Funderar på att gymma lite på morgonen också innan jag möter Elin för brunch kl 10.00. Vore en skön start på en skön dag. Ah. Mina muskler ska få slita!